Skribent

Dialogsamtal med Polismyndigheten – december 2026

/av

Idag den 11 december hade Mansfrid Sverige och Mansjouren Sverige (tidigare Mansjouren Stockholm) vårt återkommande dialogsamtal med Polismyndigheten. Det är Erika Gyllenswärd, nationell verksamhetsutvecklare vid Polismyndigheten, med ansvar för frågor som rör våld i nära relationer, som leder mötena. Fokus i dialogsamtalen är män som offer för våld i nära relation.

Erika lyfte bland annat följande punkter.

– Regeringsuppdrag
– Metodutveckling
– Överföring av nationell polisoperation Beta till linjen
– Kampanj Våld är inte en privatsak
– EU (MVK)-direktivet (SOU)

Bland annat berättade Erika att man arbetar på att framöver göra det möjligt att anmäla våld i nära relation via ett webbformulär på myndighetens hemsida. Det är en idé vi tror stort på. Det kan vara lättare för våldsutsatta män att anmäla via nätet, istället för att stå i receptionen på en polisstation och prata med en ung kvinnlig polis. Så vi ser det som ett lyckat initiativ. Vi pratade även en del om samtyckslagen, psykisk ohälsa och Polismuseets utbildningsmaterial om våld i ungas relationer.

Det var intressant och givande att få lyssna till det senaste kring polisens arbete med våld i nära relation.

Från vår sida visade vi en PowerPoint-presentation med fokus på det nya kunskapsstöd som Nationellt centrum för kvinnofrid och Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram. Ett kunskapsstöd som vi menar förminskar och osynliggör mäns utsatthet, och som riskerar att leda till att rättsväsendet även framöver har en bristande förståelse för män som utsätts för våld i nära relation.

Vi var naturligtvis inte överens i alla frågor, men mötet var mycket intressant och givande. Det känns som att Erika är intresserad av att lyssna på oss – precis som vi är intresserade av att lyssna på henne.

Nästa dialogsamtal är planerat till maj månad 2026.

Skribent

JO-kritik mot Polisen: Anmälan dröjde vid misstänkt våld i nära relation

/av

Justitieombudsmannen (JO) har i dagarna kritiserat polisen för att de dröjt med att upprätta en polisanmälan vid misstänkt våld i nära relation.

En kvinna misstänktes ha utsatts för våld av sin pojkvän. Närstående slog larm till polisen efter att hon setts med en blåtira och hon berättat att hon blivit sparkad och sliten i håret. Därefter gick det inte att nå kvinnan.

Polisen åkte hem till henne. Men kvinnan sa att hon mådde bra och skyllde skadan på ett av barnen. Trots tydliga tecken på brott dröjde polisen till nästa morgon innan de skrev en polisanmälan.

JO anser nu att en anmälan borde ha gjorts direkt, oavsett om kvinna ville anmäla våld i nära relation eller inte. Dröjsmålet riskerade att försvaga utredningen, och JO riktar därför skarp kritik mot Polismyndigheten.

Denna kritik från JO kan vara bra att ha med sig i arbetet med de våldsutsatta männen – då polisen ska bemöta alla utsatta för våld i nära relation – på samma sätt oavsett kön.

Om Polismyndigheten får skarp kritik från JO, för att de är sena med att anmäla våld mot en kvinna. Då kan man fundera på hur skarp kritik JO borde rikta mot Polismyndigheten, när de uppmanar utsatta män att inte polisanmäla?

Beslutet kan läsas i sin helhet på JO:
Kritik mot Polismyndigheten för att en polisanmälan inte upprättades tillräckligt skyndsamt vid misstanke om våld i en nära relation – JO – Riksdagens Ombudsmän

Skribent

Orange armbindel väcker kritik: Polisen i Medelpad JO-anmäls

/av

Under vecka 47 pågår den landsomfattande kampanjen En vecka fri från våld.
Det är en årlig återkommande nationell temavecka som uppmärksammar och motverkar våld i nära relationer. Under veckan arrangerar kommuner, regioner och organisationer föreläsningar, kampanjer och aktiviteter för att sprida kunskap, stärka förebyggande arbete och uppmuntra till att våld uppmärksammas och motverkas i hela samhället.

I den här utsatta situationen väljer Polisen i Medelpad att aktivt delta i kampanjen En vecka fri från våld, genom att i viss omfattning bära en orange armbindel på uniformen. Den orange färgen ska symbolisera Orange Day, som är FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor och flickor. Polisen i Medelpad publicerade följande på sin Facebooksida. Till inlägget finns en bild på en polis med orange armbindel.

”Hörrni! Nu är det V47 och det innebär att vi fokuserar än mer på mäns och killars
våld. Vet du att enbart 2,7% av brott i nära relation anmäls och vi får in ca 40.000 sådana brottsanmälningar varje år? Det innebär att mer än 1.000.000 brott/händelser aldrig kommer till polisens kännedom….. Under veckan får vi bära orange armband för att visa problematiken med mäns och killars våld.”


Detta agerande försvårar för de utsatta männen att känna förtroende för polisen. För det är vanligt att deras anmälningar resulterar i motanmälningar. Det alla vanligaste formen av våld i nära relation är dessutom att båda parter i den våldsamma relationen deltar i våldsutbytet.

Då måste de utsatta männen kunna lita på att polisen håller sig objektiv och neutral, när polisen ska ta emot anmälningar, göra utredningar eller åker hem till ett bråk i en bostad. Det blir i det närmaste omöjligt när polisen på sina uniformer bär symboler som tar ställning för kvinnor och flickors utsatthet för våld i nära relationer – i konflikter där kön ofta står mot varandra.

Att tjänstgörande poliser bär en symbol på uniformen som är ideologiskt laddad, könsspecifik och kopplad till en kampanj kring ”våld mot kvinnor och flickor” riskerar att:
– skada förtroendet hos utsatta män
– skapa intryck av förhandsställningstagande
– påverka polisens synbarliga neutralitet i pågående och framtida ärenden.

Forskning om polisuniformer visar att:
– uniformen symboliserar statens makt och ska vara neutral
– det är olämpligt att använda den för uttryck av ideologi eller politiska budskap.

Rikspolischefen har dessutom uttalat att reglerna behöver skärpas eftersom uniformen inte ska
användas i ideologiska eller politiska sammanhang.

Agerandet har vi anmält till Justitieombudsmannen. Texten i detta inlägg är en sammanfattningen av anmälan som ni kan läsa via länken nedan.
https://mansfridsverige.se/dokument/251117_jo_polisen_medelpad.pdf

Skribent

Polisen avråder utsatta män från att polisanmäla

/av

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) släppte tidigare i år studien Mäns upplevelser av utsatthet för våld i nära relation, hjälpsökande och stödbehov. I studien har NCK intervjuat ett antal män om deras erfarenheter av att utsättas för våld i nära relationer.

Under senare tid har mansjourer i vissa fall börjat avråda utsatta män från att polisanmäla sin utsatthet. Anledningen är att den anmälda kvinnan ofta tenderar att göra en motanmälan. Eftersom rättsväsendet i många fall saknar förståelse för mäns utsatthet, får kvinnans berättelse ofta tolkningsföreträde. Vilket gör att mannen har små möjligheter till upprättelse och själv riskerar att hamna på den anklagades bänk.

Men nu visar det sig enligt studien att även polisen kommer med samma rekommendationer. Nedanstående citat är hämtat från sidan 51 i NCK:s studie.

”En annan återkommande problematik som beskrevs var att polisen avrått män från anmälan på grund av risken för motanmälan. Rådet saknar förvisso inte grund (flera män vittnar om att detta skett), men ger anledning för rättsväsendet att se över om det finns något som kan ändras gällande rutiner och säkerställning av bevis som kan motverka detta fenomen.”


Enligt Brottsförebyggande rådet uppskattas endast omkring 1,4 procent av de utsatta männen anmäla sin utsatthet. Uppklarningsprocenten ligger på cirka 8 procent, vilket innebär att de män som utsätts för våld i nära relationer och som faktiskt får upprättelse genom en fällande dom – kan räknas i promille.

Detta blir inte bättre av att polisen uppmanar utsatta män att inte polisanmäla.